ett virrigt textstycke
Märkte precis att jag dokumenterat ett halvår av mitt liv här nu, tillochmed mer. Tänkte senast igår äsch tar bort denhär bloggen det jag skriver känns ändå bara som något som skrapar lite lätt på ytan och sen tar det slut där. Men så dedär att inte vara så hård mot sig själv. För ett halvår sen vågade jag inte skriva här alls, då är väl ändå ett maraton gjort nu.
 
 
Himlen hade målats rosa i lördags när jag klev av spårvagnen. Kanske hade någon vädergud varit in här och läst. Ännu en fördel med att inte bara gömma undan ens ord i en notisbok ständigt medburen. Tillbaka till denna dag. Dagen efter regnade det likväl men det gjorde inte så mycket för vi hade dansat hela natten och då räcker energin likväl inte till mer än att ligga i sängen. 
 
 
Kollade blandannat på ännu mer videos hur man gör latteart. Försöker lära mig det, men hittills går det sådär. Kallar detta en mix av japanskt tecken och blomma. Kanske skulle kunna flytta till Japan och få jobb som barista där? 
 
 
Och lagade tacos med Jennie i helgen också. Blev tio av tio. Och så drack vi goda Amaretto sour till det och kollade på Markus Berggren. Sägs att skratt förlänger livet, kom ihåg det. 
 
 
Och så dedär med att ta till sig från sommar i p1. Det rullar på. Försöker haka på Yoga med Adrienne och hålla igång gymmandet. Imorse kånkade jag på ett tugnt paket på vägen dit och letade efter postombud som en virrig höna. Det första hade gått i konkurs, det andra hade problem med maskinerna men tredje gången blev det gilt. Framme på gymmet hade jag kramp i armarna, men hade iallafall färgglada träningstajts och efteråt kände jag mig nöjd. 
 
 
Och varför inte avsluta detta med en bild på Berliner dom som ständigt verkar renoveras. Var där senast i somras och bilden jag tog då ser tyvärr likadan ut som bilden från idag. Jaja, de är väl som med allt. Nåt kan alltid förbättras. 
 
 
 
 

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress